Ska jag?...
Hej mina vänner....
Upptäckte nyss att ja inte varit här inne o skrivit sen i början på året, skandal ju...har vatt på väg flera gånger men där e alltid nåt som stoppat mig...hjärnan kanske?...Har fått många mail om att dem vill ha uppdateringar, så jag tänkte mig på en liten sån nu, även om jag kladdat lite pålunar ibland...Men denna e väl ändå till för o användas;)?.
Så en snabbis sen Mars månad eller när jag nu va här sist:
Som så många av er vet så flytta jag tillbax till byn o maj månad, en helt underbar lägenhet o jag trivs bara mer o mer..jag har verkligen hittat hem...de känns verkligen så rätt, o jag mår mycke bättre själv nu o hela mitt liv har blit annorlunda..att 8 km kan göra så mycke=)...
Har oxå hurnnit fylla 25, ungefär i samma veva, en underbar dag med vänner och familj, god mat o mycke o massa o vin *ler*....
Lill syrran har tagit sin student, härlig dag med många minnen som kom, då jag själv gick ut på samma skola=)...
jag o sandra va me henne från 7 på moron o fixa kläder, smink o FYLLA till henne;).... o jag får säga att vi lyckades väldans bra...
Sommarn va oxå helt underbar, toppen väder, massa fester, reste runt i sverige lite, bodde hos sandra nån vecka.. en skön tid...
sen har de oxå på många sätt, varit ett fruktansvärt jobbigt och påfrestande år....
Man har jobbat på som vanligt, natt, kväll, natt, kväll... inte konstigt man har vatt trött... mitt har vatt så psykiskt på frestande så hälften kunde vatt nock...o hemma va det inte mycke lugnare....
En nära vän till oss ble svårt sjuk, mene vi va ju hoppfulla för de e man ju.. man vill tro att en så ung o fin människa ska klarar sig, men de gjorde hon inte, hon lämna in i juni månad...Känns som om det va i går...saknar henne så de gör ont i mig.....
Mormor har vatt fruktansvärt sjuk, varit på sjukhus i nära på 3 månader, tuff period där hon sväva mellan liv och död, o inte ens läkarna kunde hitta felet... snacka om att man känner sig hjälplös då...hela sommarn va ett helt mörker....men hon återhämta sig...ble frisk från vi vet fortfarande inte vad, o har vatt hemma sen nån månad nu, inte samma pigga tant men ändå hemma o rätt bra, de händer saker hela tiden, som tur e =)..
O här trodde vi väl nånstans att nu räcker de, nu vill vi njuta av detta året oxå lite o inte bara en massa sjukdomar o dödsfal. MEN....
Denna gången va de pappa....Gick in i vägen, riktigt utbränd...*har vi väntat på i flera år*. han blir sjukskriven, o vi åker in på sjukan då han haft många konstiga känningar, o ja där hitta dem att han haft en infarkt....min pappa?...det finns inte liksom imin värld. de får inte drabba honom...
Men efter alla omständigheter så mår pappa bra idag... o han e på väg tillbax igen...
och för nån vecka sen ble mannen på jobbet sjuk, har aldrig sätt han så dålig...shit va ja va orolig när ja satt där på nätterna, önska ja kunde göra mer, men de gick inte göra nåt, jag larma ju, slog näven boret o snacka med ssk o läkare o skit, men va hjälpte de?... han va sjuk, för sjuk o för svag..aningen klarar kroppen det eller så gör den det inte.. de va bara o vänta....
Men denna gången klara han inte det... han lämna in för 2 veckor sen.....
Det kändes som en käft smäll... alla år jag har lagt där, försvanna på mindre än 12 timmar. de känns helt overkligt...att inte få köra dit mer o käfta me denna mannen på nätterna känns bara sorgligt.. tomt... ja ..tomt..
O detta innebär ju oxå att arbetsnarkomanen här har blitt utan jobb......det känns konstigt kan ja lova=).....
Men ja timmar mig runt, har fått nåra timmar hos en annan, skrattretande lite men de e alltid nåt..så jag fixar detta, de e lungt..
Så just nu går jag mer eller mindre hemma, mene de känns skönt, för nu har ja tid o hitta mig själv igen...jag mår inte riktigt bra, känner mig ibland som den mest ensamaste människan på denna jord....
Tack Sandra som kom ner när mannen gick bort.. hon bodde här i 5 underbara dagar.. o vi bara drack vin, grät och drack mer vin. o hade så kul....hon har oxå jobbat där innan så.....
Mene konstigt nog så blir ja inte uttråkad av o va hemma.. finns ju alltid nåt o göra;)... o ja jag e ju iofs inte hemma 24 timmar om dygnet, jobbar ju nån dag i veckan...
Nä detta ble en lång uppdatering va....
Nu ska ja kolla om tvätten i maskinen e klar och sen leta upp va ja kan äta i kväll...
see ya;)
Upptäckte nyss att ja inte varit här inne o skrivit sen i början på året, skandal ju...har vatt på väg flera gånger men där e alltid nåt som stoppat mig...hjärnan kanske?...Har fått många mail om att dem vill ha uppdateringar, så jag tänkte mig på en liten sån nu, även om jag kladdat lite pålunar ibland...Men denna e väl ändå till för o användas;)?.
Så en snabbis sen Mars månad eller när jag nu va här sist:
Som så många av er vet så flytta jag tillbax till byn o maj månad, en helt underbar lägenhet o jag trivs bara mer o mer..jag har verkligen hittat hem...de känns verkligen så rätt, o jag mår mycke bättre själv nu o hela mitt liv har blit annorlunda..att 8 km kan göra så mycke=)...
Har oxå hurnnit fylla 25, ungefär i samma veva, en underbar dag med vänner och familj, god mat o mycke o massa o vin *ler*....
Lill syrran har tagit sin student, härlig dag med många minnen som kom, då jag själv gick ut på samma skola=)...
jag o sandra va me henne från 7 på moron o fixa kläder, smink o FYLLA till henne;).... o jag får säga att vi lyckades väldans bra...
Sommarn va oxå helt underbar, toppen väder, massa fester, reste runt i sverige lite, bodde hos sandra nån vecka.. en skön tid...
sen har de oxå på många sätt, varit ett fruktansvärt jobbigt och påfrestande år....
Man har jobbat på som vanligt, natt, kväll, natt, kväll... inte konstigt man har vatt trött... mitt har vatt så psykiskt på frestande så hälften kunde vatt nock...o hemma va det inte mycke lugnare....
En nära vän till oss ble svårt sjuk, mene vi va ju hoppfulla för de e man ju.. man vill tro att en så ung o fin människa ska klarar sig, men de gjorde hon inte, hon lämna in i juni månad...Känns som om det va i går...saknar henne så de gör ont i mig.....
Mormor har vatt fruktansvärt sjuk, varit på sjukhus i nära på 3 månader, tuff period där hon sväva mellan liv och död, o inte ens läkarna kunde hitta felet... snacka om att man känner sig hjälplös då...hela sommarn va ett helt mörker....men hon återhämta sig...ble frisk från vi vet fortfarande inte vad, o har vatt hemma sen nån månad nu, inte samma pigga tant men ändå hemma o rätt bra, de händer saker hela tiden, som tur e =)..
O här trodde vi väl nånstans att nu räcker de, nu vill vi njuta av detta året oxå lite o inte bara en massa sjukdomar o dödsfal. MEN....
Denna gången va de pappa....Gick in i vägen, riktigt utbränd...*har vi väntat på i flera år*. han blir sjukskriven, o vi åker in på sjukan då han haft många konstiga känningar, o ja där hitta dem att han haft en infarkt....min pappa?...det finns inte liksom imin värld. de får inte drabba honom...
Men efter alla omständigheter så mår pappa bra idag... o han e på väg tillbax igen...
och för nån vecka sen ble mannen på jobbet sjuk, har aldrig sätt han så dålig...shit va ja va orolig när ja satt där på nätterna, önska ja kunde göra mer, men de gick inte göra nåt, jag larma ju, slog näven boret o snacka med ssk o läkare o skit, men va hjälpte de?... han va sjuk, för sjuk o för svag..aningen klarar kroppen det eller så gör den det inte.. de va bara o vänta....
Men denna gången klara han inte det... han lämna in för 2 veckor sen.....
Det kändes som en käft smäll... alla år jag har lagt där, försvanna på mindre än 12 timmar. de känns helt overkligt...att inte få köra dit mer o käfta me denna mannen på nätterna känns bara sorgligt.. tomt... ja ..tomt..
O detta innebär ju oxå att arbetsnarkomanen här har blitt utan jobb......det känns konstigt kan ja lova=).....
Men ja timmar mig runt, har fått nåra timmar hos en annan, skrattretande lite men de e alltid nåt..så jag fixar detta, de e lungt..
Så just nu går jag mer eller mindre hemma, mene de känns skönt, för nu har ja tid o hitta mig själv igen...jag mår inte riktigt bra, känner mig ibland som den mest ensamaste människan på denna jord....
Tack Sandra som kom ner när mannen gick bort.. hon bodde här i 5 underbara dagar.. o vi bara drack vin, grät och drack mer vin. o hade så kul....hon har oxå jobbat där innan så.....
Mene konstigt nog så blir ja inte uttråkad av o va hemma.. finns ju alltid nåt o göra;)... o ja jag e ju iofs inte hemma 24 timmar om dygnet, jobbar ju nån dag i veckan...
Nä detta ble en lång uppdatering va....
Nu ska ja kolla om tvätten i maskinen e klar och sen leta upp va ja kan äta i kväll...
see ya;)
