****

hej

då va man här igen....
en liten uppdatering av mitt underbara liv o psyke=)
haft lite kontakt me arlöv nu.. o jag ska dit på tisda.. hjälp eller nåt. men de går säkert bra... e no rädd eller nåt...
men nu e de inte bra dåliga dagar faktiskt, de händer att de kommer in nån bra i mellan åt, men dem e dock lätträknade, men de e ju bättre än inget.....gäller ju o ta vara på dem bra ..

jag e ju som sagt rätt duktig på o klanka ner mig sj, så jag e väl min egen värsta fiende....kan man va de?....
idag har ja haft en bra dag... men nu e de på väg utför iallafall.. de e kanske då ja borde lägga mig, o sluta grubbla?..

i morn e de iallfall utgång planer som vanligt, hoppas ja kan må bra denna freda o ha de så skoj som bara ja brukar kunna ha..saknar ju den känslan, o glädjen.. får prova=)

o jag ska färga håret oxå, nu ska de bli enfärgat... kommer no kännas konstigt. för har haft de så här i typ 5 år nu ju... men de e kanske dags för en förändring....
sen e de nån släktmidda ocå i helgen, o en hel del ja ska se på tv, så de e rätt lungt tror ja..

Tobbe kom ida.. har sagt nä länge nu ju, eme ja träffat denna andra nåra måander nu.. så de har ju inte vatt aktuellt då. o sen har ja väl inte vatt på humör sen vi bröt upp. men nu chansa ja.. han brukar få mig o må bra ju... o de va skit härligt o ha han här...en riktigt ofarlig relation där han behandlar mig som en prinsecca... sjukt fint;) man behöver bli bortskämd ibland..

Nä ska man sitta här o gaffla eller se film...
men ja har väl roat dig nu gys;) följer du med när ja blir inlagd;)?

.......

Tjena....
ja va har hänt sen sist... hela torsdan va ja med familjen, o fick sjuka ångestattacker på kvällen så jag sov där borta, o de känndes bättre, Fredan va lite blandad, bra och jobbig.
Men ja tog mig ut o shoppa lite och de ble lite nya kläder, o ny mobil så de känns ju bra. o sen på kvällen ble de utgång, i arlöv hahaha, ja av alla ställe men vi hade fani maj rätt skoj ändå, jag valde och va nykter denna kväll oxå.... vilket e smart.
Fick en liten attack när ja kom hem i morse, men den lyckades ja somna i från så de va skönt,
i dag e de oxå en blandad dag... känns bättre men långt i från bra... Jenny va här en stund innan, o hon kommer ikväll igen... hon e no fest sugen ;)haha...

O gyset ringde lite;) får la ta mc o jaga kärringar med jackor utanfrör dörren o åka till hbg o beställa mff;) hahaha.....

O dem ringde från ett jobb i går.... känndes bra... sen får man se va de kan ge.....kan ju inte bli värre än va de e..

o ja sandra, jag har ringt arlöv...............

mår illa

Ja då satt man här en natt till, egentligen den tid på dygnet då ja borde sova för de e då hjärnan rör sig som mest.. men ja kan inte komma i säng. kan inte sova, somnar alltid framåt morontimmarna. men sen när ja väl somnar så finns de inget som väcker mig......i dag vakna ja precis innan ja skulle dra till jobb... helt sjukt, ja jobbar ändå kväll liksom.. vakna illa mående, o ville sjuka mig. o då sa min kloka mor, ska du sjuka dig så du kan ligga hemma o gråta o röka.....hon tyckte de va bättre ja åkte dit, då de e väldigt lungt där, o isåfall gråta o röka där o tjäna pengar samtidigt.. o ja dde gjorde ja, jag åkte dit, min kollega....(en trevlig äldre man) fråga direkt va det va som hade hänt, o jag försökte väl se ut som ett ???? o tyckte att de va väl ingenting, ja mådde bra, o då sa han att jag som alltid kommer med ett leende på läpparna, fin klädd, sminkad och full med energi, kom osminkad, slarviga kläder, o allmänt nergången.. o att mina ögon va helt röd sprängda.......
vi prata lite snabbt, o han bad mig ringa under kvällen om de va nåt.... o sen satt ja o damen o kolla tv, käka midda o ja smsa en massa med nåra vänner... o allt känndes bra. de va som om ja ble en annan person där borta... den där stora klumpen försvann för en stund. o sen ringde sandra lite, o  hon gav mig lite små knep som ja vet funkar, men ja ska bara lyckas oxå.. o ja ble rädd sen, när ja såg mig själv i speglen, va de verkligen jag???...
Jag började fixa med mina naglar.. (alla vet ju att dem e heliga för mig) ... o de va ett steg på rätt håll ju....

KL slog 22, de va dags o sluta o köra hem......kommer hem, o klumpen kommer tillbax.... o nu har ja mått skit hela kvällen, känns som om ja ska spy, o har tårar i ögonen, det går liksom inte o kontrollera.... o det e ju hemskt egentligen, att på de stället ja älskar mest e de stället ja mår sämst på... hur funkar det? det rimmar ju inte alls.... jag borde ju känna mig trygg här... men ja känner mig livrädd.... o ensam....

Smtidigt som ja inte vill ha folk runt mig. så e de ändå skönt o ha det... två delat de där....

Sandra ska ringa i morn o då vill hon höra om ja gjort allt de hon bad mig göra.....ja vi får se=)... jag vill ju, men kan ja? de va verkligen inga svåra saker för en annan normal människa....
det jag ska göra är och
duscha
sminka mig
hela o rena kläder
äta minst 2 mål mat
ta en promenad
o gå ut i en affär

enkelt==??? mycke;) ...

oså kommer vi till den andra Sandra.... sandra här nere;).... jag vet, Arlöv hjälper mig, hon kan mig ju, hon vet hur hon ska göra ju.. men du vet oxå likaväl som ja hur jobbig den där behandlingsperioden e , då går man ju tillbax, på djupet, älter, o ja... de e bra i längden, men ja vet inte om ja orkar gå i genom det i gen... Men sen vet ja inte i heller om ja orkar ta mig de igenom själv......

äcklas

Kan man äcklas av sig själv?....eller jag e helt väck nu.
ja jo de e ja iofs. 
Lycklig e ja inte... långt i från.. o jag börjar bli rädd denna gången, för nu har de suttit i så länge.....o jag ser verkligen ingen ljusning.... bara ett stort mörkt svart hål... som slukar mig......
Jag kan inte tänka klart... o jag vill ingenting, har tappat suget för allt, allt sånt som jag egentligen skulle älskat...nu ligger ja bara hemma... o e helt förstörd. o lever på vatten, cigg, och tårar....ibland händer de dock att de slinter ner nån matbit.

Vad som trigga i gång det denna gången vet jag inte... ok, han har verkligen inte gjort saken bättre... han knäckte mig nu de gjorde han, men han knäckte mig bara mer.....de va inte han som starta de... o hjärtekross går ju över de vet man, även om de inte känns så ljust nu...  men nåt starta de ju.... o vad.. o varför kommer ja inte upp.......det känns så långt o gå.

Känner mig som världens ensamaste o mest misslyckade person...Känns som om ja inte har nåt... nåt bra, nåt positivt...
Och hur länge orkar ja må så här, för ju längre man mår dåligt, ju jobbigare blir det... o de har gått för långt en gång innan, o jag e så rädd att de ska bli så igen... att ja inte känner när de går för långt.....

Utan jenny just nu så hade dett vatt tuft... hon försöker verkligen så gått hon kan.... ...... men de e ju bara ja själv i slutändan ändå som kan fixa det... men ja vet ta mig fan inte hur längre......

vill bort......

RSS 2.0